Helena Nimbratt

My triathlon stories

Träning med Ironmanstämning

bild-15-kopia-25

7 km i 5:00 tempo, utan att sacka. Nu har jag varit hård mot mig själv i två dagar i ett försök att boosta mitt tappade flås så mycket det går innan tävlingen nästa helg. I dag avslutade jag med sim i Kalmarsund. Perfekt!

 

Kalmarsund. På andra sidan går Ironmanstarten om två dagar.

Öland sjuder. Ironmanflaggor vajar lite här och var och överallt syns atlether på cykel, i löparskor, i typsik trathlonmundering. De ser grymt starka ut, härdade av många, många mil på asfalt och i sol. Nu är det två dagar kvar till Ironman och det märks överallt. Det är grymt inspirerande.

I går och i dag satsade jag på löpträning i en slags förhoppning att förbättra flåset och få upp lite fart i benen efter mina tre långa skademånader.
Det känns bra i benet, men det är en balansgång. Nu har jag sprungit två dagar i rad och tryckt på på asfalt. I morgon får det inte bli löpning. Jag måste vara försiktigt med benet. Skynda långsamt.

Men jag är grymt nöjd med kilometrarna som jag har avverkat. För två veckor sedan kändes 5 km i 5:30 tempo sjukt tungt. För dryga veckan sedan sprang jag första milen på tre månader och först efter 7 km började kroppen fatta galoppen. I dag var pulsen låg och fin genom hela passet men löpstyrkan lyser med sin frånvaro. Kroppen blir trött och jag fick ta i för att lyckas med målet för dagens träning att hålla 5:00 tempo hela sträckan. Det gick, men jag var sjukt trött efteråt.

Om drygt en vecka ska jag klara 10 km löpning efter att ha simmat och cyklat.

Men precis då, när jag låg i gräset och pustade ut bland mängder av söta Tusenskönor sprack himlen upp och solen lyste från klarblå himmel. (Vädret växlar otroligt hastigt på Öland) Jag har inte simmat på hela veckan så nu blev jag grymt sugen.

Jag grabbade simpinalerna och promenerade närmaste väg ner till vattnet och hittade en brygga. Jag hoppade i Kalmarsund ungefär mitt emot Ironmanstarten och började brottas med vågor och fick ett pass där jag fick öva att andas på bara ena sidan för att slippa få in en hel våg i munnen. Nyttigt och trixigt. Jag fick kämpa en del för att hålla borta vattenrädslan.

Underbar sensommarkväll. Sol, sol, sol!!!
Det är inte stora vågor men utmanande ändå.

Jag bestämde mig för att låta vågarna skvalpa runt mig och så gjorde jag mitt bästa för att simma och inte sluta trots att tång virade sig runt min hals, sjögräs fastnade mellan mina fingrar och slajmiga odefinierbara grejer nuddade mina bara fötter … 

Vattnet var kallt men jag har upptäckt att jag har en märklig böjelse och trivs mycket bättre med lägre temperaturen som 16-18 grader. Jag blir glad. Pigg!! Och så klart väldigt kall, men känslan efteråt när jag står och huttrar med handduken hårt virad runt kroppen är oslagbar!

Och är det en sensommarkväll som denna så kan man inte annat än att vara ödmjuk, tacksam och känna sig priviligierad.

 

Hela familjen gillar att vara aktiv. Olivia har upptäckt golf.
Simon som tränar på gym utmanar sig med akrobatiska trick.

Snyggaste armbandet! Min älskling är ringmärkt inför Ironman …

Provcyklat Ironmanbanan

bild-15-kopia-16-1

Väderkvarnar, kohagar, söta hus, havet och det dramatiska Alvaret. I dag har jag provcyklat den öländska sträckan av Ironmanbanan. Motvinden inger respekt.

Jag behöver lite cykel i benen och bestämde mig för att testa Ironmanbanan.

Jag och hela familjen är på Öland. Fokus för veckan är den stora tävlingen Ironman som går av stapeln på lördag i Kalmar. Roger kommer stå i startfältet i Kalmarsund kl 07.00 med startnummer 1118.
Vi kommer vara där.
Jag kommer vara supernervös och det ska bli hur roligt som helst och veckan har börjat hur bra som helst.

Vi softar. Gör ingenting alls. Hänger i solen, äter glass, snackar, lagar bra mat, sover mycket. Men så måste ju jag få till lite träning. Jag ska ju inte köra Ironman och Stockholm Triathlon kommer närmre i rasande takt.

I dag bestämde jag mig för att cykla den öländska delen av Ironmanbanan. Jag måste ju kolla vad min älskling ger sig in på eller hur??!! Hehe ..

Glädjen formligen sjöng i kroppen när jag kickade igång den efter tre träningsfria dagar. Jag behövde träna! Vi har packat, haft en trevlig kräftskiva, kört ner till Öland och gjort en massa annat förutom tränat.

Jag njöt mig runt hela banan. Det finns mycket att titta på längs vägarna på Öland och vägarna kändes fantastiskt lättcyklade om det inte hade varit för motvinden. Det blåser rejält här på Öland. Och det magiska med den här vinden tycks vara att den kan dyka upp från alla vädersträck under samma cykeltur. Trots det kändes det lätt att hålla mellan 27-30/km i timmen i snitt. Och det var inte bara jag som var ute och provcyklade. Blev omsvischad av flera tempocyklar. När jag stannade och tittade på kartan kom trevliga ölänningar fram och frågade om jag behövde hjälp och om jag ska köra på lördag!! (Snacka om komplimang!)

Den sista sträckan där banan gick tvärs över ön från östra sidan, tillbaka till den västra sidan var riktigt tuff. Vinden kom snett framifrån och vägen sluttade uppåt i nästan en hel mil. När en mötande lastbil blåste förbi var jag nära att kastas omkull. Och jag har inga högprofilhjul som kan fånga vind …

Då, när jag var lagom mör, kom ett kort intensivt regn, blandat med hagel och jag hann bli riktigt nedkyld innan jag landade hemma i stugan igen och kastade mig in en värmande dusch. Men varken regn eller kyla lyckades ta udden av cykelglädjen. 71,5 km cyklade jag. Och ja, jag var trött och ja, självklart tänkte jag på min Roger och alla andra modiga triathleter som ska köra den här galna tävlingen, som innan de går i mål kommer att cykla ytterligare 11 mil och springa ett maraton på det. En hissnande tanke!

Vackra vägar längs Alvaret på Ölands södra del.

Banan går söderut från Färjestaden, via Mörbylånga till Degerhamn för att sedan vika av österut, tvärs över ön där man sedan cyklar norrut igen innan man korsar ön tillbaka till västra sidan.

Roger vilar den här veckan och hängde med endast några mil idag.

Banan går i en loop kring Ölands södra halva.

Extra roligt att ta depåstopp på Öland!!

Kalmarsund vid Ölandsbron. Galet blåsigt.
Vinden inger respekt.

Ölandsmys. Inför Ironman!

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.