Det är många som överraskat reagerar:

– Va har NI köpt stuga på en fäbodvall? Vaddå finns det ingen el och inget rinnande vatten? Är det utedass?

Men sen funderar det ett varv till och kommer fram till att:

– Jo det är klart, är det några som gillar utmaningar och inte är rädd för det obekväma så är det väl du och Roger, resonerar de.

Att ta steget och låta en timrad stuga bli till familjens fritidsbostad trots att den är endast utrustat med det absolut basala som en murstock, en vedpsis, en brunn med vatten och så såklart fyra väggar, tak och golv, det kräver en smula mod och att man överger en hel del av det moderna livets bekvämligheter. Men i gengäld vinner vi något helt annat, enligt min mening. Något ovärderligt och något som kanske är större: närkontakt med naturen, vackra vyer och fullständig tystnad.

Det finns ingenstans där hela familjen sover så länge och så djupt som på Lövberget. Jag och Edith tillsammans i tarrsängen, bakom den gammaldags handvävda draperierna som håller värmen lite bättre när natten blir kylig och spisen slocknat.

Det finns ingenstans där vi låter en hel förmiddag övergå till lunch utan att endast ha presterat en frukost.

Det händer aldrig annars att jag bara stannar upp och står, låter luften leta sig långt ner i lungorna och tystnaden omsluta hela kroppen  – och det känns helt underbart.

Det kanske är åldern, eller att vi vill komma undan den där självpåtagna prestationsådran som drivit oss upp på det där berget i Dalarna som endast nås via en 10 km lång grusväg genom hög granskog. Vad det än är så känns det helt rätt och en smula överraskande. Roger och jag hade absolut inga planer på att skaffa fritidshus. Att vi i så fall skulle välja Dalarna, det hade vi ingen aning om, inte ens för ett år sedan.

På Löveberget finns inte så mycket att göra, eller så kan vi göra massor om vi vill. Varken jag och Roger är mycket för att sitta still. Vi hämtar vatten, eldar, bär ved, röjer lite sly, ger oss i kast med att få bort några gamla stubbar. Plockar blåbär. Gör en blåbärspaj i vedspisen eller experimenterar med matlagningen.

Bara att få till en kopp kaffe kräver en insats. Vedspisen ska tändas. Den ska bli varm och vattnet ska koka upp. Elden ska hållas igång.

Undertiden kan man ju alltid gå ut med slakshinken eller sitta på bron och betrakta morgonen.