Helena Nimbratt

My triathlon stories

Energipanik & cykelbubbla

bild-5-1

Rödbetsjuice, sömnjakt, vila och kolhydrater på längden och tvären. Panikshopping, googlande och cykeln in på verkstaden. Kolla vädret. Googla en vända till. Plocka med bars, gel, sportdryck och lägga fram packningen över hela golvet. Kolla vädret igen. Nu är det bara cykling som snurrar i huvudet.

 

Provcyklad efter verkstaden och lite putsad på.

 I går bad jag om backning på lunchen på pastarestaurangen som mina kolleger älskar och som jag vanligtvis ratar. Servitrisen tittade frågande på mig, på min renskrapade tallrik och på mina kollegers halvätna portioner, som om hon inte förstod.
– Jag blev tyvärr inte mätt. Skulle jag kunna få lite mer, förtydligade jag.
Och jag fick en hel portion till och åt upp den.

I dag på lunchen fick jag min chefs potatis. Och när vi skulle fika var alla eniga om att Helena skulle ha den största citron-marängpaj-biten. Den var god.

– Man ska äta mer kolhydrater veckan före och känna sig lite tung i kroppen när man sätter sig på cykeln. Kolhydrater binder vätska vettu, det är bra som uppladdning.
Det var en kille klädd i gula cykelkläder på Cykloteket som gav mig rådet idag när jag rusade dit i vild energipanik.

Jag hade insett att vår gruppledare, Timo, har planerat att vi INTE ska stanna och käka den där lasagnen i Hjo och blev riktigt uppjagad igår när jag egentligen borde sova.

Killen på Cykloteket såg allvarlig ut. Han var helt tydligt van vid folk som rusar in med panik i blicken och snackar energi.
Han tog det på största allvar och såg ut som om vi pratade om ett kommande insats i krig … två agenter emellan …
– Det kommer bli tufft, det kommer att göra ont. Tänk på att göra en plan på hur du äter så att du kan se framemot den där biten bar en gång varje halvtimme. Och ibland kan du unna dig något som du tycker är gott. Det är bra att få längta till något.

Killen, som såg ut att ha en stenhård cykelkropp, har helt uppenbart cyklat Vättern.
Jag tog tillvara några av råden och förkastade dem som innebar inköp av en massa dyra produkter.

Om jag själv ska transportera all energi som jag kan tänkas behöva då behöver jag en större sadelväska. En sådan hittade jag på Cykloteket. Det blev ett par bars, några förpackningar powerballs och så har jag laddat med Snickers och bars av rena nötter och honung. En liquid gel har jag plockat med, som absolut reserv och nödenergi om jag dör helt på slutet. Bära eller brista. Jag har inte testat det förut.
Nu ligger det ett helt berg på av jox på golvet och jag känner mig lite lugnare. Det söta ska jag komplettera med någon påse salta nötter. Och vid depåerna kommer jag trycka i mig bullar.

Jag hoppas att jag kommer att klara mig. Energiintaget gör mig mer nervös än cyklingen.

Strax innan det var dags att åka hem från jobbet fick jag sms från verkstaden där min cykeln fått en ordentlig översyn.
Det behövdes tydligen. Så kan vi säga.

Nu ikväll, efter min pastamiddag, tog jag en provtur och kände mig som en kalv på grönbete när jag öste allt vad jag kunde under en mil. Cykeln mår betydligt bättre. Det känns. Bara där har jag sparat in en hel bar. Garanterat. Den gick gick jättefint.

Och nu har gruppen bokat bord för middag i Motala i hamnen på fredag kväll. Det blir ju riktigt trevligt!

Nu syns jag i tidningen Land igen.

Cykloteket ligger nästan vägg i vägg med mitt jobb.

Ny kedja och kasett.

Nya bromsar fram och bak. Ny bromsvajer.

Vattengympa & sim

hantlar

Ofta när jag simmar på kvällarna så plaskas det ordentligt från den delen i bassängen som de kör vattengympa. I dag hakade jag på en kompis som gärna vilja att jag skulle testa passet! Perfekt just nu när lätt träning står på schemat inför Öppet Spår.

Det var hög stämning och instruktören erkände när passet var slut att hon körde hårdare än vanligt. Jag hade kul. Damerna runt mig fnissade glatt när jag fokuserat lyssnade på instruktionerna och skopade vatten hit och dit. Core-delen var grym. Likaså benövningarna som gick ut på att benkicka järnet i  stora och små rörelser omvartannat. Inte så dumt. Skonsamt.

(Min kompis Marielle körde på. Jag kikade på henne och funderade lite på vilket typ av mina träningssorter som jag kan dra med henne på … Jag vet ju att hon klarar mycket tuffare träning än den väldigt välgörande och trevliga där i vattnet …)

Jag var riktigt nöjd. Jag fick en trevlig stund med en god vän. Jag värmde upp med 1000 meter sim, fick 45 min med övningar som min kropp inte alls var van vid och avslutade med 300 meter avbad och sedan pricken över i – bastu!

Med de här flythantlarna blev det mer motstånd i vattnet.

OS-energi i spinningsalen

bild-19-kopia-4

Jag kan svära på att det vara extra tryck i spinningsalen idag efter det andra fantastiska OS-guldet i stafett idag.

Jag fattar inte att två timmars spinning bara kan flyga iväg. Med bra planering av dagen, frukost och lunch när man ska äta frukost och lunch, ordentligt med vätska och alla prylar på plats i tid – då blir träningen som bäst.

Jag älskar de där passen som är väl inplanerade under dagen. Som jag slipper stressa till och när jag slipper stressa hem. Då blir fokuset det rätta och det går att ge det där extra.
Mitt tvåtimmars spinningpass idag var ett sådant pass. Jag hade meddelat alla här hemma att det var heligt. Ett långpass innan Öppets Spår och sedan vila det kändes väldigt viktigt för mig att det blev så för att förbereda mig mentalt inför skidorna.
Så himla underbart. 45 min intervaller. 15 min transportsträcka och återhämtning. 55 min intervaller på det.

Nöjd!

Laddat & klart

nummer2

Pastaladdning, pep talk och ett stort glas vatten

I dag snålar jag inte på kolhydraterna.

Kan en fredag bli mycket bättre än så? Nope. Tror inte det. Måste dock erkänna att jag historiskt sett har haft ett annat fokus på fredagkvällarna än löpning.

I morgon är det dags för mig att springa mitt första halvmaraton, Kungsholmen Runt, 21,1 km. Mina tidigare erfarenheter av löptävling är (man kan väl säga att det har varit lite glest mellan loppen. Det har funnits tid att utvecklas … hehe):

  1. Minimaraton, 1988. Jag var 14 år. Sprang i en blå sweatshirtoverall  som var på tok för varm. Jag tror att loppet var 3,2 km och att jag sprang på ca 21 min. Taktik: ta de väldigt lugnt i början så att jag skulle försäkra mig om att orka hela vägen. Det gjorde jag.
  2. Tjejmilen, 2003. Jag hade aldrig sprungit en hel mil innan loppet. 59 min blankt och min dotter som var tre år var superstolt över mamma som fick guldmedalj. Funktionärerna sprang fram till mig vid mållinjen och sprutade vatten i mitt ansikte med en blomspruta. Jag var också helt svimfärdig av ansträngning.
  3. Hässelbyloppet, 2012. 10 km på den överraskande tiden 51:03. Jag var nog den enda som sprang loppet utan klocka och att hålla koll på mellantider och blev helt chockad när jag närmade mig upploppet och insåg att det fanns en chans att klara det under 50 min, med det gjorde jag inte.

Tja, och på den vägen är det liksom. Jag som inte brukar ta tid på mig själv har börjat springa under vintern i olika tempon som tex 5:30 tempo, 5:00 tempo och till och med 4:30 tempo. Jag har dessutom kommit fram till att jag är bekväm i 5:13 tempo. Benen faller bara in i den takten så  därför har jag bestämt mig för att satsa på att lägga mig i 5:00 tempo från början i morgon och se vart det leder.

Det enda orosmomentet inför morgondagens lopp är att jag inte har några bra skor. Jag kommer att springa i ett par gamla, väl insprugna med också väldigt tunga skor.

Summan av detta är ganska enkel:

Jag går upp imorgon. Käkar en god och rejäl frukost med min älskling som också ska springa, drar på mig löparkläderna och sen ska jag bara ha kul! Håll tummarna!


Start: Kl 12:05

Efter jobbet. Nummerlappshämtning på Runner’s Store på Vasagatan.

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.