Helena Nimbratt

My triathlon stories

Tacksamhet, skridskor & springglädje

IMG_8566

Knastret från froststela löv. Den kittlande känslan när förmiddagens första tappra solstrålar når ansiktet. Så välbehövligt. Så stärkande. Känner stor tacksamhet att få tassa lite, lite försiktigt efter nästan fyra veckors sjukvila.

 

Det kommer att bli en hel del mil på det här sättet under jul.

Mina barn har kikat lite undrande på mig när jag kväll efter kväll har legat i soffan med bara nästippen skymtandes ovanför filtkanten. De är inte vana att sig mig zappa fram och tillbaka på tv:n.
Jag har haft noll röst under två veckor och endast lite hest väs under en tredje vecka.

Fortfarande blir rösten lite ansträngd om jag håller låda på mitt vanliga intensiva vis men nu blir jag inte tokanfådd av att ta mig upp för en trappa eller köra ett varv med dammsugaren hemma. Äntligen!! Jag har gått här hemma och klagat över hur jag LÄNGTAT efter att komma ut, få lite rörelse i kroppen och så igår var det dags.

Roger och jag rotade fram långfärdsskridskor, skid-tights och ullunderställ. Än ligger inte isen i skärgården men på Östermalms IP inne i stan där finns en 400 metersbana där långfärdsskridskor är lämpliga att använda.

På lite ovana ben gav vi oss iväg och avverkade varv på varv. Snart kunde vi slappna av och hitta in i en bättre teknik. Skridskor är suverän rump-träning!! Och ryggen hade fått sig bra träning konstaterade jag i morse när jag klev ur sängen.

Varm choklad, musik i högtalarna, eldar och lagom mycket folk. Och SOL!!!

I morse startade jag dagen med en halv frukost, en tallrik Verum hälsofil, lite müsli toppat med valnötter och sedan …. uuuut i skogen! Försiktigt, rädd att pulsen skulle skena och signalera att kroppen inte helt är återställd från den segaste virusattacken på länge men jo då! Pulsen reagerade lagom. Känslan var lite gnisslig, lite tung men för varje kilometer lättade det mer och mer.

En stor tacksamhet infann sig. Åh vad jag BEHÖVER det här. Jag behöver få komma ut i skogen, se havet, bli bländad av vintersolen. Och i samma takt som jag springer växer sig orken större, glädjen infinner sig och bort försvinner de dystra, lite hängiga tankarna som handlat om vintertrötthet, decembermörker, julsstress … De är nu helt väck och jag skrattar åt hur barnenkelt symtomen går att behandla.

Vacker vinterlöpning.

Klara träningen i vintermörkret

bild-17kopia8

En timmes längre sömn nu på morgonen. Inte så dumt. Baksidan är tyvärr att nu börjar vintermörkret på allvar. Jag tillhör en av dem som kan ha det riktigt tufft med mörkret. Nu gäller det att kämpa och jag vet att träningen blir ännu viktigare.

 

Förra helgen blev det 15 km terräng, i dag siktar jag på 18 km.

7 knep som hjälper mig mot vintertrötthet

1. Träna ute. När det blir vinter är det naturligt att få en impuls att lägga ned utomhusträningen och
kura inne i varma gymmet. Jag anser att det är ännu viktigare att tänka
tvärtom. Under helgen gäller det att få till passen ute i dagsljuset
och under veckorna så piggar även de blöta, kalla passen upp. Frisk luft är bästa energikicken.

2. Låt lunga långpass bli riktig lugna. Något som jag verkligen uppskattat med de senaste vintrarna och höstarna har varit långpassen. De blir kravlösa och lugna på riktigt, precis som de ska va. Flera timmar i mustiga syrerika skogar, lugnt tassande. Efteråt är kläder och skor blöta och leriga och kroppen tacksam och helt slut. Middagen smakar himmelskt och sängen blir sååå skön.

3. Investera i färska bär och grönsaker. Det är svindlande dyrt, 29 kr för en lite ask hallon, men den lyxen är jag och familjen värd. Jag fyller shoppingkorgen med bär, färska och frysta, tomater och massor av grönt.

4. Ljusboosta på lunchen. Redan tidigt på vintern börjar jag medvetet ta mig ut på lunchen och söker upp soliga platser. Det blir en fin rutin att gå ut och lapa sol en stund varje dag under vintern, i januari känns det ofta livsviktigt.

5. Se över arbetsplatsen. Om det är möjligt så gör jag allt för att ha en arbetsplats på mitt jobb vid ett fönster. Skillnaden att sitta när dagsljuset och inte är mördande. Jag har provat båda. Och när sol finns låter jag den strömma in, trots att den stör och jag knappt kan se skärmen jag jobbar på.

6. Njut av det lilla. När det är mörkt och deppigt gäller det att aktivera sina sinnen och njuta av livets små ting. Ett tänt ljus vid frukost, extra tid med bastu och lugn efter träning, middag med goda vänner, ett riktigt gott glas rött, en ny lyxig hudcreme till den torra vinterhyn.

7. Gör upp eld. Sedan mina barn blivit stora har jag tappat bort traditionen att bara gå ut och göra upp eld vid havet eller vid pulkabacken. Men jag älskar det! Det är en given succé och alla kinder blossar garanterat efter en dag ute med korvgrillning.

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.