Helena Nimbratt

My triathlon stories

Grymmaste fredagsmyset

IMG_2216

Fredag. Jag och mina fina barn. Gymmet. Och hela helgen ligger framför oss som en ocean av ledig tid.

Härligaste känslan.
Vi puttrade runt i gymmet alla tre. Storebrorsan instruerade lillasyster, peppade mamma med att säga:
– Du ser stark ut mami. (Och sen bänkade han 100 kg … när hände det där???)
En snabb sväng in i bastun och på vägen hem plockade vi upp tre stora portioner thai.
Nu har allt slunkit ner. Plus en hel liter glas, polka och hallonlakrits.
Vi ligger nerbäddade under filtar i soffan – Bästa fredagsmyset ever!

Visst är de snälla som ställer upp på en bild för bloggen! 🙂

Dagens mysiga dubbel

bild-18-kopia-13

Ju mer man tränar. Desto lättare är det att träna mer. Så känns det. Just nu rullar det på.

Efterspinningfrukost smakar magiskt gott.

Jag låg kvar i sängen till det plingade till i mobilen – ”Helena du har nu fått en reservplats till spinningen kl 07:00 på Body Joy, välkommen”. Det var 30 minuter kvar, jag drog på mig lite lämpliga kläder och tog en snabb kaffe. Utanför gymmet brann två marschaller välkomnande och spinningsalen var endast upplyst av ett par värmeljus. Instuktör Lollo var helt helt tydlig klarvaken och välkomnande med ett brett leende.

Visst är det fint? Välkomnande marcshaller vid gymmet?

Visst är det lite, lite crazy att ett helt gäng människor samlas tidigt på morgonen och cyklar inomhus till hög musik i skenet av levande ljus? Ännu galnare är det att 07:00 spinningen är det andra passet på fredagmornar, det första startar 06:15. (Det fiffiga med det är ju att man kan boka sig på ett dubbelpass … det blir min utmaning om två veckor.)

När passet startade kände jag in kroppen ordentligt. Jag tog det försiktigt och ökade motståndet långsamt. Efteråt njöt jag av en lyxig frukost som tillhör fredagsrutinerna på världens härligaste gym.

Och visst är det så att det är lättare att träna mer, ju mer man tränar? Just nu känner jag bra fokus. Jag väntar otåligt på att kroppen ska hinna vila en smula mellan passen. Tur är det väl då att det är just triathlon man satsar på. Då är det ju helt relevant att sticka ut på en snabb löptur på lunchen. 6 km i brunt, blött skärgårdslandskap under en granitgrå himmel.

Här är min löprunda här hemma, Tjusviksrundan. Jag älskar att följa årstidernas skiftningar just här. Så här års skiftar skogen och marken i bruna nyanser.

Med rätt blick och rätt inställning – strålande vackert.

Veckans svettlycka

bild7

Fredagstrött, glad och helt avslappnad. Sitter och slappar en stund i soffan med datorn i knät efter en skön kväll med god mat, goda vänner och summerar veckans träning: ”Jag har knappt rört på mig alls … eller?”

Fredagstrött. Härlig med helg.

”Den här veckan har jag knappt tränat alls.  Eller hur vad det nu?”
En snabb titt på webbsajten Funbeat och jag kan konstatera … fast jo … jag har ju tränat alla dagar den här veckan förutom onsdag:

2 timmar styrka
35 minuter simning
55 minuter spinning

Hur kan det kännas som att jag knappt tränat alls?

Roger min bättre hälft och mannen som listigt, med mjuk hand och väldigt peppande sakta, sakta har bidragit till att bygga om min syn på mig själv och min träning skrattade gott åt mitt påstående och så:

– Älskling, triathlonträningen börjar normalisera sig!

Och visst. Jag har inte tränat under kvällarna men jag har byggt mentalt under de två inspirationskvällarna, duathlon i Sickla och World Triathlons Stockholms träningskväll. Nog så värdefullt.

Måndagens styrkepass. 60 min rygg och armar.

Alltid lika underhållande när man fånar sig med kameran.

Friskis & Svettis Hagastan är rymligt. Bra men opersonligt.
 
Dagens spinn. 55 min med maaaasor av intevaller. Svettigt.
Underbaraste lunchen. Tomat, mozarella, broccoli, nötter!!

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.