Helena Nimbratt

My triathlon stories

På jakt efter nya vägar

Jag fortsätter att terapicykla. Glädje och ett bra avslut på varje pass är viktigare än distans och fart. Igår testade jag lite nya ocyklade vägar i jakt på trivsel och njutning. Det blev fullträff.

A70EE3C4-EEEF-42DF-A93E-8CF574548B64

Det finns mängder av småvägar mellan Täby och Norrtälje men jag har både haft fokus på att träna fart och varit för obekant med området för att ha koll på vart guldkornen ligger. Men den här gången bestämde jag mig för att testa nytt och se vart vägarna bar och jag upptäckte fantastisk landsbygd, fina hus, gårdar, fält och luften var tjock av kogödsel. Toppa detta med den otroliga frodighet och växtkraft vi har just nu så blir det helt ljuvligt.

6A674F01-39CE-499C-A722-888DB435FCF9

Jag cyklade inte fort, osäker på vad som väntade bakom skarpa kurvor och branta backar, men det blev en fullträff ändå. Slutet blev dock lite hastigt.

F3EC9F0F-4090-4B20-A65E-2741616FF93D

Ett oväder döck plötsligt upp och satte stopp för turen. det låg mer norrut än var jag befann mig men när jag tog en avstickare mot Vallentuna och svängde ut på en väg som gick genom ett par åkrar så möttes jag av stark vind och luften var full av spänning. Jord virvlade från fälten, kottar flög från träden och i skogen bakom mig hörde jag hur grenar knäcktes och träden böjde sig.

Jösses vilken domedagskänsla.

D640FFEB-85C1-4CC6-9045-03B2A1736D7D

Jag vände och cyklade det snabbaste jag kunde tillbaka och fick hålla i cykeln ordentligt för att inte bli omkullkastad. Jag vet inte vad jag tänkte men jag hoppades att det var något lokalt som uppstått av värmen och att det kanske var lugnare på vägen hemåt som ligger mellan träd.

Men vinden kom ikapp, såklart, och med sådan kraft att jag bestämde mig för att ringa Roger. Han var redan påväg. Hemma vräkte det ned, det åskade och blixtrade berättade han lite stressat i telefonen. Just då klövs himlen av en blixt så då var det ingen snack. Jag bestämde mig för att stå i närheten av träd men inte under. Hur tänker man där? Och jag såg ett hus som jag rent hypotetiskt skulle kunna ta skydd i om något extremt skulle hända. Efter den här medelhavsvärmen så tänkte jag att vad som helst kan hända.

Men allt gick bra. Det regnade och solen sken. Det värsta ovädret drog åt ett annat håll men jag var nöjd med att bryta där.

Hemma blev det stor grillmiddag med Roger och familjens äldsta och minsta.

Godmorgon!! Redo för en ny dag

Jag vaknar till av ett ljud eller ljuset och är övertygad om att det är dags att stiga upp. 05:15, lite tidigt än men … lika snabbt som jag vaknat får jag en stark lust att ge mig ut i morgonsolen. Den lockar bakom rullgardinen. Blixtsnabbt bestämmer jag mig och kliver upp. Tyst, tyst grabbar jag dagens jobb-out fit och smyger ut ur sovrummet, njuter av åsynen av Edith som sparkat av sig täcket och ligger som en groda i sin säng.

10 minuter senare tassar jag iväg längs gatan och tar sikte mot Rönningesjön. Jag längtar efter att få sträcka ut blicken över sjön och njuta av morgonens storhet.

Jag blir inte besviken. Sjön ligger spegelblank. Dimman dansar på ytan. Det är tyst, tyst. Älskar att vara uppe när alla andra sover.

Väl hemma smakar frukosten ljuvligt.

Nu kör vi en ny dag!!

5C688A68-07E6-4B84-A59A-C11DE1837D0D

C557DB78-9C32-476B-BD42-A5BF0D987588

 

Inspiration och löpning på Österlen

Det var ett tag sedan jag kände mig beslutsam över att köra ett lopp. Beslutsamhet och lust är viktiga ingredienser om man ska lyckas nå ett tufft uppsatt mål. När beslutsamheten inte riktigt infinner sig då drar man ut på det där med anmälan …. Hittills i år är jag endast anmäld till 1 lopp: Loftahammar Endurance day. Där tvekade jag inte en sekund men Vansbro triathlon, Idre fjällmarathon, än så länge har jag inte köpt någon startplats.

Men en startplats till Österlen marathon i november kommer det att bli om loppet blir av.

Jag var i Skåne och i mitt älskade Kivik i helgen. Jag sprang som vanligt min standard-älsklings-runda förbi Kiviks musteri, upp på Stenshuvud från den norra sidan och sedan ner igen och hem upp över Svinaberga. När jag stod där uppe på huvudet och njöt av utsikten och fascinerades över att stranden där nedanför skulle kunna vara vilken strand som helst i ett exotiskt land så slog det mig: Jag vill springa Österlen marathon igen. Ett litet lopp i mörker med pannlampa och reflexvästar. Jag sprang det 2014 tillsammans med Roger. Jag hade precis fått veta att vi väntade Edith. Vi tog en bit i taget. Stannade dryga 10 min efter halvmaran och kände om vi skulle fortsätta och det gjorde vi. Vi sprang genom ett beckmörkt Österlen och hörde havet utan att kunna se det. I övrigt var det tyst, ingen publik men så då och då passerade vi byar med tända marschaller och eldkorgar. Österlen lyser – en höstfestival på den absolut bästa platsen jag vet.

Ett perfekt mål för sommaren och höstens löpning!

C3B88B42-BBBD-4A6B-B2F8-8EA078037A00

E4230CC9-05D2-4B10-A7E2-697066A2D053

1DC59F20-1582-43F9-8046-617DF60BD263

Min träning just nu i bilder

Älskade underbara helvetiska maj. Födelsedagar, jobbaktiviteter, student, fler födelsedagar, allt fix i trädgård, träning … det är underbart men så attans fullt schema att man baxnar. Jag har lärt mig efter år av stressiga perioder att bara andas, ta en sak i taget, göra listor få överblick och en känsla av kontroll och beta av.

Ett effektivt sätt att blogga är ju att visa lite bilder! 😀 Det här har jag gjort sedan sist.

En härlig swimrunpremiär med Enebyberggänget. Simningen gick uselt och jag kom efter men ... det man inte sätter in på kontot ...
En härlig swimrunpremiär med Enebyberggänget. Simningen gick uselt och jag kom efter men … det man inte sätter in på kontot …

 

Rogers födelsedag firade vi genom att alla sprang ett lokalt millopp. Helt överraskade av värmen men kul! 5:30 tempo. Edith var med!
Rogers födelsedag firade vi genom att alla sprang ett lokalt millopp. Helt överraskade av värmen men kul! 5:30 tempo. Edith var med!
Sen cykelpremiär men jag har ju inga 18 mil jag måste träna inför. Känns uppbyggande och knasigt att bara cykla 4-5 mil.
Sen cykelpremiär men jag har ju inga 18 mil jag måste träna inför. Känns uppbyggande och knasigt att bara cykla 4-5 mil.
8903BDF9-F9FE-493B-A2B6-A3576128E743
Sim och picknick – bästa kombon!
En fin tradition och för 4:e året kommer Kicki från Narvik för att köra Utö Swimrun. Vi laddar kvällen innan med sim...
En fin tradition och för 4:e året kommer Kicki från Narvik för att köra Utö Swimrun. Vi laddar kvällen innan med sim…
... och picknick.
… och picknick.
Jobbar med min vegomat! Det går framåt.
Jobbar med min vegomat! Det går framåt.
Kalas!
Kalas!
Gårdagens cykelpass! 50 km innan mörkret föll.
Gårdagens cykelpass! 50 km innan mörkret föll.

Kvällstusingar med mycket energi

Jag har länge längtat efter att lägga in lite intervaller i min utomhuslöpning. Men av någon anledning så har det inte passat i schemat. Jag har sprungit med vagn, i skogen eller varit för sliten efter ett tungt benpass eller liknande.

_MG_0616

I går kväll klaffade allt, äntligen.

Det var visserligen sent, med risk för att störa nattsömnen men jag vet också hur mycket jag älskar att träna just sent på kvällen. Jag är full av energi, känner mig alltid råstark och får till de spetsigaste hornen i pannan om klockan passerat 21.

I mina yngre dagar så presterade jag alltid de bästa texterna framåt midnatt. Det är min produktivaste tid på dygnet som jag numera alltid spenderar på kudden.

Planen var enkel: den vanliga rundan runt Rönningesjön, 2 km uppvärmning och sedan 8 x 1000 m i minst 5:00-tempo. Jag sprang på känsla men sneglade på klockan efter varje intervall. Jag vår lite otålig när jag vilade och tyckte det kändes fuskigt att stå och återhämta sig men jösses vilket genialt upplägg detta är. Så roligt! Vilken glädje att få uppleva lite fart. Vilken känsla att återhämta och springa starkt och med god teknik om och om igen.

De första två intervallerna låg jag en bra bit under 5:00, sedan kom rundans mördarbacke och jag drog på mig syra och landade på strax långsammare än 5:00-tempo. Terrängen gjorde sitt men jag avslutade starkt och medeltempot, inklusive uppvärmningens landade på 5:06.

Jag kvittrade och var glad som en lärka när jag klev in innanför dörren hemma.

Långlöpning i djupa skogar

I går ville jag verkligen ge mig ut på en riktig trailrunda. Två saker talade för att det inte skulle bli så som jag tänk : Klass 2 varning för höga vattenflöden och en helt slutkörd kropp efter all slyröjning.

Man kan ju alltid testa och man kan ju alltid ta det lugnt, blev min strategi. Benen var som stockar. Bröstmuskler och rygg ömma av träningsvärk. Jag gav mig av mot en av Friluftsfrämjandet uppmärkta leder mot grannberget Tyrsberget som jag spanat in under vintern. Först nedför vägen en liten bit och sedan tvärs över ett par fäbodtomter och sedan bar det nedför berget på en väl utmärkt led som inte såg ut att blivit vandrad på på många, många år.

2DBA647F-14D8-4674-9D65-201B8F9213BE

7F296B50-A552-4700-B60E-9DA0FE35A014

Den mörkgröna mossan låg som en heltäckningsmatta över leden. Tjock, blöt och orörd. Magiskt vackert.

9555BCA0-8B01-4A6E-BE1E-68AFBF11DAF2

Respekt för skogarna.

Iskallt vatten in i skorna. Men det gjorde inget. Som vanligt har jag ullstrumporna på. Fötterna höll sig varma.

Nedför, nedför, spindelnät i ansiktet tystnad som bara går att hitta i urskogar och så tog det stopp. En myr bredde ut sig framför mig. Jag beslöt mig för att inte testa att korsa den. Inte en dag när vattnet är extra högt.

Ja vände och tuggade mig uppför berget igen.

Det blev sedan en fin tur till grannberget längs grusvägar med många stopp för foto. Jag drack vatten, jag åt en bar. Jag stod och lyssnade på smältvattnet som brusade fram.

Ser framemot att ta samma tur men med lite mer krafter kvar i kroppen nästa gång.

00EC49CF-B196-4B45-8CD6-7789E2CCD382

0831AE9E-875D-4785-8784-B3BB464B977D

Rent och skärt kroppsarbete

I fädernas spår på fäbodvallen har jag idag jobbat med kroppen så den tillsut knappt fungerade. Jag blev som en sengångare innan den  sena middagen stod på bordet och det känns som att det är en vecka sedan vi vaknade i morse. Vilken lång och fantastisk dag! Äntligen användarna vi ironmankrafterna till något vettigt.

Jag har röjt sly – helt maniskt. Vill inte sluta. Kan inte sluta. Det är sååååå mycket sly kvar att röja.

C5443CFE-B38F-43AA-B750-E557289E29F1

Hjälp! vad har vi gett oss in på???

Stora delar av familjen har faktiskt röjt sly här på Handbacken idag. Edith med en liten sekatör. Hon klippte och klippte och klippte. Tim med en trädbeskärningssax, eller vad det heter, Roger med röjsåg och motorsåg och jag släpade, släpade. krattade, spettade, släpade, finklippte och  det är ändå sååå mycket kvar att ta hand om.

0C039DE2-5300-4481-8B7D-B996958DEB14

Vi har köpt en fäbod som står på en skogstomt, obruten skogstomt, som inte skötts om särskilt mycket alls på säker 30 år. Det är ren och skär vildmark runt huset. Charmigt på många sätt men också ganska ojämnt att gå på. Slyn vill vi bli av med för att öppna upp och få vinden att agera myggjagare.

Det blir så mycket härligare men vi hittar en massa bråte, tegelpannor, gamla slyhögar, stubbar och jox. Vi får ta en liten bit av tomten i anspråk per år och jobba oss mot gränserna helt enkelt. Nu gör vi plats för en bastu, ny vedbod och förråd och toalett/torrdass.

Det är fantastiskt härligtatt få jobba med kroppen. Vi har haft sol, Roger har cyklat lite mountainbike men jag bestämde mig för att slyröjning från 09:00- 19-100 fick räcka som fysisk aktivitet.

Nu blir det återhämtning framför brasan och löptur efter frukost.

Nyvaken – i flanellpyjamasen som min mamma köpte till mig i julklapp senaste julen. Gillar inte pyjamas, men den här använder jag och tänker på henne. Passar i fäboden.
Nyvaken – i flanellpyjamasen som min mamma köpte till mig i julklapp senaste julen. Gillar inte pyjamas, men den här använder jag och tänker på henne. Passar i fäboden.

 

Långhelg i fäboden

Fredagens inplanerade body pump-pass byttes mot lunch på en härlig nyöppnad fransk bistro nära mitt jobb. Så fransk att kockarna knappt kunde prata engelska och atmosfären var helt out standing. Helt perfekt för ett gäng journalister som skulle tacka av en kär kollega. Vi frossade i grillad kyckling, revbensspjäll med glaze och nötthack, morotslåda och en karaff vin!

27925B4C-2D02-40B5-A2F0-3AD9F90BD0DA

Galet härligt avbrott under dagen. Och långt ifrån de vanliga rutinerna och bättre prioriterat än den där body pumpen. Kände mig ganska trött hela veckan och tom på energi. Mycket hårt jobb och en smula dålig sömn.

Det ska vi råda bot på under kommande helg som vi streckar ut över 1:maj och får hela fyra dagar i Dalarna. I vår lilla koja – fäboden Handbacken på Lövberget som vi köpte i höstas.

Det var helt magiskt kul att äntligen få åka upp och se stugan och tomten utan snö. Vad finns det för möjligheter? Hur ska vi forma den här platsen på bästa sätt så det blir en återhämtningsplats vi ser framför oss.

5014C537-E20A-438E-A709-117CD613C479
Knasig veranda men man ska inte döma hunden efter håren.

Vi började med att bara vara ute, tog ned lite sly, krattade, snackade med gästvänliga grannar och eldade stugan varm.

En liten kvällspromenad på maten avslutade dagen och medan Roger nattade Edith så strosade jag bara runt kring huset och lyssnade på galet fågelkvitter och beundrade den vackra himlen som är helt upplyst av månen.

Imorgon ska vi se till att få bort mer sly och så ska vi hinna springa varsitt långpass.

Längtar!!!

Lyckoövning – tre fantastiska saker med min onsdag

Skriv ned tre bra saker om din dag, det är en sådan där klassisk lyckoövning som faktiskt funkar. Lycka, självkänlsa och välbefinnande i vardagen är lite som kondition – du måste träna kontinuerligt för att inte tappa.

Att påminna sig om allt gott som finns i livet är inte bortkastad tid. Jag gjorde det en period på allvar när jag hade det riktigt svårt att hitta ljusglimtar i tillvaron. En liten läderbok i fickformat låg vid min säng och fylldes till slut från pärm till pärm med saker att glädjas över, saker som pekade på allt som jag gjorde bra, att jag faktiskt är en toppenperson! Om ingen annan säger det så säg det själv.

Här är gårdagens lista:

1. Rusigt lunchstrosande med min fantastiska kollega Helena. Sol, fnitter och babbel.

Glädjen sprutar – ni ser ju!
Glädjen sprutar – ni ser ju!

– Kom ska jag visa dig en sak, sa Helena till mig när vi gick ur på lunchen. Det här är min oas. Hitt gick jag massor när jag bodde här på Kungsholmen.

Bara 100 meter från min arbetsplats så ligger en fantastiskt litet kolonilott område – som jag aldrig noterat. Helt ljuvligt med all spirande grönska och ur en batteridriven radio skvalade klassisk musik, så härligt att jag och Helena skrattade högt och var tvungna att ta en selfie.

Ibland måste man bara lyfta blicken och det finns fantastiska saker mitt framför näsan.

2. Sockerkaksbak på Ediths initiativ.

– Mamma jag vill baka en kaka med dig! Nu! deklamerade min bestämda Edith inte ens är tre år fyllda.

Vi har en tradition att hon står på en stol vid diskbänken och langar, häller i och rör vid behov. Sedan brukar hon få ett plötsligt behov att diska ….

Vi bakade en gyllengul sockerkaka på nyvärpta ägg från min kollegas gård i Värmland. Små näringsstinna rackare med knallgul gula. Ska det bli en kaka får man ta ett ägg extra men sedan smakar kakan så mycket mer än med vanliga massproducerade ägg. Det är en sådan stor skillnad.

Kakan åt vi rykande varm med lingondricka.

3. Kvällslöp och nattning runt Rönningesjön.

E7A441B7-8CAC-445A-86F9-0409C11A5A51

När kakan var äten och tänder borstade så stoppade jag en liten pyjamastjej ned i vagnens dunpåse med kudde och kanin. Knappt hann vi fram till sjön förrän hon sov. Jag jublade inombords! Äntligen är det vår. Äntligen kan man springa ute och det är ljust, ljummet, ljuvligt och sjön ligger inte längre stel och frusen. 10 km ren och skär lycka.

Rogers första ultra

I lördags sprang Roger sitt första ultra.

Vilken nervkittlande resa. Vilken dag! Och vad många modiga det finns numera som vågar ställa sig på startlinjen och springa 8, 16 eller 32 mil och springa i timmar!

Roger startade i  kategorin TEC50 miles, det vill säga 8 mil. Han tyckte att jag var en ofokuserad support när loppet började närma sig och jag tyckte kanske att han var en ofokuserad deltagare.

F1AACB9C-C59E-403E-9C50-0A7CAB8C8E9B

Det är en utmaning att kombinera småbarnslivet med ett starkt tävlingsfokus. Det är svårt att hitta tiden för att skärma av, fokusera inåt och ladda mentalt på rätt sätt.

Det upplevde jag i Kalmar när jag packade min race bags (med all utrustning som behövs under loppet) på bara 15 min, eller när jag klippte våtdräkt samma morgon innan mitt livs längsta swimrun.

Men det går ju! Ändå!

Starten var lagd till barmhärtiga 10:00 så det fanns tid för lugn frukost och en god natts sömn. Roger sov i eget sovrum för att inte bli störd av Edith. Han laddade med frukost bestående av det vitaste brödet och sedan åkte vi till starten som faktiskt bara ligger 10 minuter ifrån där vi bor.

Roger har följt loppet ända sedan det startade. Vi har varit och kikat på starten tex 2013. Han har varit och hejat fram deltagarna. Säkerligen med denna dag i bakhuvudet. (han har alltid förnekat intresse) Och nu var det dags. Roger höll ödmjukt låg profil. Lite avvaktande, spanandes på de andra deltagarna. Här snackar vi löparnördar de luxe. Härlig stämning. Vänligt. Taggat.

Underbart på alla sätt.

Starten gick och de tävlande rullade iväg. Ingen idé att hetsa eller att rusa i starten. Här snackar vi en lång dag och även natt för många.

D15F0593-6537-4118-8F97-9FB9E670B54B

Första varvet på 11 km om jag inte har fel, gick såklart smärtfritt. Jag och Edith hejade, sedan åkte vi hem, åt lunch och gav oss ut mot TEC-spåret löpandes med vagn.

Jag fick den lysande idén att springa en bit på banan mot löparna för att överraska Roger. Edith mös. Somnade efter en stund och så fick jag syn på Roger. Drygt 3 mil i kroppen. Han såg trött ut.

– Jösses, det är sjuka fem mil kvar, skrattade vi och konstaterade att det är bara att ta en bit i taget.

318647AD-1DA0-44FF-9589-C69713335AB5

Och det gjorde han, trots illamående och problem med energi intag. När han sedan i skymningen dök upp bland träden så sprang han på lätta ben in i mål. Så knasigt spännande det är med lopp. Det kan gå up och ner, jäkligt djupt och sedan ändå vända igen upp till en god känsla.

Grattis Roger! Det var spännande, och som vanligt utmattande, att följa dina utmaningar. Du gjorde ett grymt jobb. ( 8 mil kan jag inte ens snudda vid tanken att springa.

41951592-9469-4556-9E85-5404B0105757

(Jag var som vanligt helt slut, uttorkad och hade ätit för lite under dagen. Tufft att vara support)

01D3E9BA-4E1F-4463-8B52-C6C5DDACA716

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.