Helena Nimbratt

My triathlon stories

Onödigt långt långpass

Hela helgen har varit präglad av träning. Roger har stått för de flesta timmarna och vi har inte haft några marginaler för att hinna med att klämma in den mängd som båda ville träna. En snabb frukost, en kort kaffe mellan passen är allt vi har hunnit ses.

I går var vi dessutom bjudna hem till Rogers mamma för häng med kusiner, fika och äta god mat. Vi deklarerade att vi kommer gärna men att vi måste träna och kommer att turas om att vara där.

Jag pep iväg mellan fikat och middagen med sikte på 20 km löpning. Gärna en bit i ett motionsspår. Jag kikade på kartan och hittade en slinga dryg 2 km bort och hamnade vid starten till Rundbyspåret i Upplands Väsby, den förort där jag är uppväxt i. Här har jag enbart hemska orienteringsminnen och minnen av en årlig friluftsdag som gick ut på att vi skulle vandra med matsäck 10 km. Det skedde alltid i anslutning till skolavslutningen och jag minns heta dagar och hur sjuuuukt jobbigt det var. Förmodligen på grund av för varm klädsel, dåligt med vätska och noll energi längs vägen +  dålig kondis.

FCB85D16-995C-4186-9BA1-32ABB75B2075

Dessa minnen från skolidrotten …. Hoppas verkligen att barnen idag får andra upplevelser med sig i ryggsäcken.

Jag kände faktiskt igen delar av området och jag blev överraskad över att 10 km-rundan var ren traillöpning med branta partier både upp och ned, smala stigar, mörk granskog, ängar, kalhyggen och … knäpptyst.

Jag hade svårt att slappna av under rundan. Tyckte att det var lite läskigt och inte en själ mötte jag. Men lyfta jag blicken så var det fantastiskt fint och så bra träning. Det gick inte fort men jag kände en grymt tillfredställande känsla i kroppen. Stark, full av energi. Jag han revidera min runda flera gånger åt båda hållen innan jag var hemma. Först tänkte jag korta distansen eftersom den var så kuperad, sedan bestämde jag mig för att lägga på en kortare slinga innan jag begav mig av hemåt och landade till sist i att testa Kairospåret innan hemgång. Det stod 4,7 km på kartan. När jag sprungit 5 började jag anan oråd. Klockan tickade på och jag som var ute i och provsprang tridräkten utan vätska, utan energi …Men det gick bra. Konstig nog var energidepåerna inte tömda. Jag stannade och frågade en man och hans två barn om det var långt kvar till starten och fick veta att jag sprungit ”öglan” vilket förlängde Kairospåret till dryga 8 km.

Tiden gick. Jag hade varit ute lång över 2 h. jag blev lite stressad men bestämde mig för att bara springa så lugnt och avslappnat det gick. Det började regna och jag undrade stilla hur kall jag skulle bli.

D428B6FF-4A78-4297-A142-A3AF0968BF97

Men krafterna fanns kvar. De sista 2 km asfalt som återstod för att komma hem låg jag i 5:40-tempo och tuffade på bekvämt. Det blev totalt 23 km med 10 km tuff traillöpning och dryga 8 km kuperad löpning i motionsspår.

Och japp! Jag åt massor och drack massor – hela kvällen!!

Tankar om “Onödigt långt långpass

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.