Helena Nimbratt

My triathlon stories

Hur ska intervallträning läggas upp?

4:10-fart. Kan mina ben röra sig så fort ens? Jag kommer trilla av löpbandet.

– Okej, jag börjar med 1 minut. Sedan får jag vila. 1 minut är bättre än ingen minut.

Ungefär så löper dialogen med mig själv när jag ska övertala mig att kliva förbi min egen comfort zone. Det gjorde jag igår.

Sedan en tid har jag haft svårt att klara mina måndagsintervaller i 4×4 min i tempo 4:30. Kroppen har inte varit helt hundra. Huvudet har inte varit helt motiverat.

Förra veckan blev det 3×4 och sedan klev jag av. Besviken och undrande om jag ens kan springa så där fort. Hallå, det rör sig ju ändå bara om 4 minuter. Hur ska jag någonsin kunna springa under 5:00-tempo en längre sträcka, som jag drömmer om, om jag inte ens kan springa snabbt under 4 minuter?

Den här veckan var jag bestämd. Intervallerna ska göras och jag ska se till att vara lagom drucken, äten och vilat tillräckligt för att ha en rimlig chans att orka.

Jag klev tvivlande på löpbandet. Började med 10 min uppvärmning och sedan drog jag igång den första intervallen. Fyra minuter, bara fyra minuter. Stolt, stark, jag kan springa. Låtsas att du kan springa fort. Hitta ett så bekvämt läge som möjligt. Tre minuter kvar, snart slut, sista minuten och sedan två minuter gåvila.

Phu.

Det gick. Nu är jag på väg. Tre kvar. Tänk en intervall i taget.

Andra intervallen kändes betydligt lättare än den första. Pulsen jobbade sig sakta uppåt utan att rusa. De två första minutrarna var helt odramatiska. Den tredje helt okej och den fjärde minuten kändes lite mer. Den tredje intervallen flöt på lika smärtfritt. Först under fjärde och sista minuten blev det riktigt tufft.

Jag beslöt mig för att lägga in 3×1 min som avslutning i ytterligare lite högre fart. Låta kroppen känna att det går. Första ökade jag försiktigt till 4:24 men  det var helt odramatiskt så jag ökade ytterligare till 4:10. Pulsen steg men det kändes fantastiskt att utmana mig ännu lite mer, även om det bara var under 1 minut. Nu vet jag att jag kan.

Glad gick jag hem med en skön känsla av genomarbetad kropp. Men sedan då? Det är väl här jag skulle behöva en coach som säger hur jag ska jobba vidare. Men jag låter väl glädje, kämparglöd och en smula tävlingslust styra mig vidare. Målet är ju att kunna springa i högre fart under längre tid. Nästa vecka kanske det blir några längre intervaller för att få in variation, fast inte fullt så fort för att det ska bli genomförbart. Funderar på att lägga upp en stege som börjar på 1800 m och plocka bort 200 meter per intervall.

Någon som har tips?

3 tankar om “Hur ska intervallträning läggas upp?

  1. Jag har inget tips på ”kunskapsnivå”, men däremot rekommenderar jag definitivt intervallstege. Mentalt jäkligt lätt, men fysiskt tufft att t.ex. köra 1500-1200-1000-800-600-400 meter med progressivt tempo. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.