Helena Nimbratt

My triathlon stories

Kvällslöpning med runner’s high

Ett träningspass löpning, dedikerat för kvalitet, utan sällskap av barn i vagn har blivit en ovanlig företeelse och lite extra njutbart. Den mesta löpträningen har jag skött under dagtid i sällskap med Edith för att prioritera cykling och simning när barnafadern är hemma. Det går oftast väldigt bra men det blir löpning i ett ganska konstant halvhårt tempo eftersom vagnen ger extra motstånd.

När Edith är med blir det självklart inte 100 procent avkoppling. Det gäller att hon inte skumpar runt för mycket, inte blir exponerad av solen, inte vaknar om hon sover eller känner sig nöjd och inte tröttnar när hon är vaken. Vagnen rullar lätt men kroppen är inte fri att röra sig på det sätt som känns bekvämast.

Söndagens kvällspass startade så sent som 20:00. Det var skönt att ge sig ut när den värsta hettan lagt sig och min första tanke om att det var för sent för långpass reviderade jag till: jag tar det som det kommer och springer hem när det blir mörkt.

 

IMG_6018
22 km löpning med god känsla. Efter fotostoppet vid 9 km kände jag mig helt fräsch, som att börja ett nytt pass.

 

För första gången sprang jag med löparväst, packad med vatten telefon och lite energi. Kände mig sjukt nördig när jag tassade ut genom dörren och vinklade ned skärmen för att slippa möta blicken på mötande kvällsflanörer. Jag slog på hög musik, bästa träningslistan och föll in i 5:30 tempo med känsla av lugn jogg. Vilken lyxig känsla att ha vatten när helst man önskar och så lättillgängligt!

Efter 5 km hade jag passerat en sjö och flera bostadsområden och fann lugnet i ett tomt motionsspår i skogen. Jag kunde ana myggor i luften och i svackorna började nattkylan svepa in. Det kändes skönt.

Det blev ett av årets bästa löppass. Jag njöt av att slippa skjuta vagnen framför mig och konstaterade att jag känner mig formmässigt allt bättre. Jag har gjort ett bra jobb under året som gott och just ni tillåter jag mig att känna mig STOLT över hur förbaskat dedikerat jag har tränat trots en bebis hemma, trots flytt, trots känslan av att börja om från noll. Jag är stolt över det jag uppnått oavsett hur det går i Kalmar om ett par veckor.

När jag klockan burrade 15 km kickade endorfinerna in stenhårt, jag fick gåshud på armarna, samtidigt som jag höjde musiken i lurarna. Jag blev tvungen att blunda och öka farten och skrockade åt mig själv där jag sprang med nästan helt slutna ögon. Vilka tokerier, men samtidigt känner jag mig så lyckligt lottad att kroppen fungerar så bra.

Resultatet blev 22 km progressivt. De första 5 km i 5:30, sedan 10 km i ca 5:40 för att avsluta i 5:15.

Älskade löpning!!!

 

IMG_6011
Ett måste att även njuta.

3 tankar om “Kvällslöpning med runner’s high

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.