Helena Nimbratt

My triathlon stories

Löpkraft

Det är ett spännande fenomen det där. Social löpning. Som barn kunde det ibland vara svårt att fråga någon som såg ut att vara en kul blivande kompis – ska vi leka? Och i det här landet står vi ofta knäpptysta i en trång hiss eller skyndar förbi grannen för att det känns svårt att prata. Men att fråga någon om man ska springa (svettas och flåsa) ihop det har plötsligt blivit ett helt legitimt sätt att ta kontakt med någon som man är nyfiken på.

I går sprang jag en tur med några av mina nya grannar. Jag och Roger flyttade in i ett nytt område i påskas där det fortfarande byggs för fullt. Nybyggarandan är påtaglig. Nystartsläget sjuder mellan husen och många är nyfikna på om det finns nya likasinnade vänner i grannhusen och kompisar till barnen. Det dröjde inte länge innan det skapades en löpargrupp på Facebook för springsugna i området. Uppslutningen är inte jättestor men igår när jag anslöt fick jag veta att tre turer har det blivit med en handfull löpare varje gång.

Vi träffades kl 20:00 efter nattning av småbarnen och siktade på en tur som går runt Rönningesjön. Tyngdpunkten låg just på den sociala biten och vi joggade på i 06:30-fart och jag fick chans att få en bild av vilka Karl-Henrik, Malin och Natalie var. Det är i sådana här sammanhang som jag förvånat konstaterar att nej, alla varken vet eller tror på att det finns en särskild tjusning med att simma,cykla och springa i en följd. Tänk! Universum kretsar kanske inte runt sporten triathlon ändå.

 

_MG_0616

4 tankar om “Löpkraft

  1. Ha ha! Jag var precis och sprang stafett med ett gäng tjejer/kvinnor och en man, Hälften jag aldrig tidigare träffat förut. Den andra halvan av gänget känner jag enbart genom löpträningarna. Hade nog aldrig träffat dessa människor i mitt ”vanliga” liv. Fascinerande!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.