Helena Nimbratt

My triathlon stories

Nu längtar jag efter fördjupning

11896908_1057763294235063_1576519123_n

Jag springer. Jag läser. Jag skissar på en träningsplanering på post-it-lappar. Just nu är jag sugen på att fördjupa mig i löpningen, lära mig mer om teknik och träningsupplägg. 

 

Härlig semesterlöpning på Öland. Foto: Kicki Jacobsson

Jag har läst mängder av artiklar, bloggar, böcker och annat om löpning genom åren. Och självklart har jag anammat en hel del av kunskapen. Men jag springer och tränar allra helst på känsla. Jag låter dagsformen avgöra. Fantasin.

Och det är så jag allra helst vill ha det men så står man här nu med en kropp som tappat en hel del styrka och fart under 9 månadersgraviditet och efterföljande utmaningar. Det är då tankar kring intervaller och träningscheman dyker upp i huvudet. Att enbart beta av härliga distanspass ger mig helt klart tillbaka formen i själen men inte i benen. I alla fall inte fort nog.

Dessutom är det ju kul med kunskap. Här hemma finns det redan en massa bra böcker. Jag har plockat fram:
”Maraton och andra långlopp, träna med Anders Szalkai” och
”Löpträning mitt i livet, spring snabbare med kunskap, glädje och enkelhet”

På inköpslistan står Lofsans bok ”Stora löparboken för kvinnor” för att jag är nyfiken på hur hon anser att träningen ska se ut när man är kvinna.

Jag tycker Szalkais bok är bra, lättläst och inspirerande men när jag tittar på programmen och uppläggen så känner jag att nej, jag kan inte bli så snabb som programmet utlovar med hans träningsschema. Jag måste träna hårdare. Den är inte anpassad för kvinnliga löpare.

Jag fortsätter att ta det försiktigt. Det känns i hela kroppen efter ett pass men sakta börjar jag hitta löpsteget.
Under den första kilometern, när jag rullar igång kroppen så känns det som jag dunsar fram och armar och ben hänger inte med. Men så lossnar det, kroppen minns rörelsen och kring 5:e kilometern känns det riktigt bra.
Men så mycket längre än 5-6 kilometer har jag inte sprungit än. Jag ska inte stressa fram skador.

I går blev det 5 km med fokus på teknik och löpsteget. Jag tvingade upp kroppen, fram med höften och letade efter den aktiva känslan i steget. Jag fejkade att jag är i form med syfte att träna relevanta muskler.

Det ska nog gå det här!! Med fördjupning och planering kanske jag rent av blir lite, lite vassare än tidigare år.

3 tankar om “Nu längtar jag efter fördjupning

  1. Jag blir så sjukt provocerad av alla program som tror att man börjar springa snabbt bara för att man får bättre kondition! Colting lade upp ett program för nybörjare för ett tag sedan. Man skulle rulla på i ett par veckor i lugn fart och sedan skulle man helt plötsligt springa milen på 55 minuter (eller nåt sånt) utan att tycka att det var jobbigt. Då tappar jag förtroendet på hela träningsupplägget för då är det uppenbart att "experten" inte vet någonting om mig och min löpning.

    1. Jag håller med! Så enkelt är det sällan som träningsprogrammen utlovar. Först och främst måste man ha grundstyrkan för att klara den utlovade farten, man måste vänja kroppen vid belastningen osv. Som man har man bättre förutsättningar att lyckas. Har en här hemma tex …

  2. Jag gick på en löparkurs för tjejer i våras. Det var superkul. Började varje pass med lätt jogg/uppvärmning några km. Därefter teknikgenomgång med löpskolning och vad man ska tänka på när man springer; stolt hållning, fram/upp med höften, inte säcka ihop, fotisättning, armpendling och massa annat. Därefter olika intervallpass som 70/20, backintervaller och parintervaller mm. Mycket nyttigt! Men framförallt ha KUL när du springer!!!! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.