Helena Nimbratt

My triathlon stories

Episk morgonlöpning

bild-19-kopia-2

Jag avskyr det. Egentligen. Men inte idag. I nu när löpningen inte längre är självklar i mitt liv. I morse stack jag ut på en morgonlöptur, helt enkelt för att jag längtade så mycket och inte kunde vänta ända till kvällen.

Gryning. En magisk tid på dygnet.

Jag vaknade faktiskt före klockan: 05:35. Det var redan ljust och jag kände mig hyfsat utvilad. Det avgjorde saken. Minuten efter lämnade jag den varma sängen, smet tyst ner för trappen för att inte väcka resten av huset och dök in i badrummet.

Den här tiden på dygnet spelar det ingen roll om kläderna matchar, det är ändå ingen som ser. Jag drog fram de plagg som fanns till hands och medan kaffebryggaren puttrade klädde jag mig snabbt.
Det var en frostnupen morgon. Vattenpölarna var blankfrusna. Kylan kändes härligt frisk mot ansiktet.

Med favoritmusiken i lurarna lämnade jag den ännu sovande och tysta gata bakom mig. Just den här torsdagsmorgonen visade sig vara den klaraste och vackraste på länge. Kroppen jublade över rörelsen. Stegen var lätta. I lugnt kontrollerat tempo passerade jag busshållplatser med sömniga, tysta människor.
Jag njöt av att se solen gå upp.
Jag njöt av det blanka vattnet.
Jag njöt över att måsarna var fler än bilarna på gatan.

I löparskor på tomma gator och ja, morgonlöpning, jag kan definitivt lära mig att älska morgonlöpning!

5,2 kilometer i 5:22 tempo = en pigg, glad kropp och klart, skärpt medvetnade redo för årets viktigaste affärsmöte!

Bättre start är svårt att tänka sig.

4 tankar om “Episk morgonlöpning

  1. Gud alltså, jag vill bara UT UT UT och springa på lätta ben och andas vårig luft!

    Fast jag har aldrig någonsin sprungit på lätta ben (det är dock vårens utmaning, förhoppningsvis!) och när jag försöker andas vårig luft så får jag hostanfall. Men snart!!

    (fortfarande fascinerad över hur mycket jag kan längta efter träning, på riktigt liksom. Jag VILL träna. Amazing.)

  2. Har börjat med lite morgonlöpning nu. Det tar ett tag att vänja kroppen att aktivera sig så tidigt. Men började med pw under några veckor först. Men när man väl är uppe och ute i friska luften så finns det inget bättre sätt att starta dagen på. 🙂 Så snabb du är så tidigt på morgonen, förresten. Jag lunkar på i 5:50-6-min tempo… 😉

  3. Åh du älskade morgonlöpning 🙂 Så himla himla vacker morgon! Älskar när de är sådana stillsamma mornar och man får vakna upp på ett fantastiskt vis! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.