Helena Nimbratt

My triathlon stories

Hög på endorfiner

bild-19-kopia-1

Ett löppass och galet hög på endorfiner. Så här har jag aldrig upplevt det förut: gåshud ända från hjässan ner på vaderna. Tack kroppen! Tack älskade löpning!!

I morse kunde jag inte annat än att njuta av morgonen och längta … till banan.

Man kan kramas och man kan träna stenhårt. Båda aktiviteterna frigör endorfiner. Jag läste för en tid sedan att om man klarar att pressa sig hårdare under de hårda passen kommer man i längden belönas med större endorfinpåslag under varje träningspass. Det tar några år för kroppen att öva upp sin förmåga att producera endorfiner. Just nu verkar min kropps produktion gå på högvarv.

Visserligen har jag längtat och saknat min löpning. Jag tog Öppet Spår som ett tillfälle att inte ta ett enda löpsteg under två veckor, allt med förhoppning att bli helt fri från det onda i benet.

I går sprang jag 6 km med grym känsla i kroppen. Jag höll 5:00 tempo i snitt och upplevde att jag fick bromsa och hålla igen benen med all viljestyrka.
Redan under de första stegen kände jag att ”YES!!” nu har det hänt något och ”WOHOO” satan i gatan vad pigg och stark känsla.

Jag startade försiktigt och fortsatte progressivt, ökade långsamt och slutade på 4:40 tempo. 30 min, 6 km och det räkte inte för att komma upp i ”mycket ansträngande känsla”. Pulsen höllsig på lagom nivå. Jag har aldrig någonsin känt mig så här efter ett löppass och jag var så glad över att benet kändes okej.

Jag måste erkänna att jag skrattade smått åt mig själv när jag traskade längs Karlbergsvägen mot bussen vid Odenplan – varm och rosig om kinderna, ett lätt leende på läpparna och gåshud, uppefrån och ner plus en mild känsla som inte kan vara annat än eufori. Tack kroppen! Tack för att jag får må så bra. Tack för att jag får kraft att göra ännu fler saker som utsöndrar ännu mer endorfiner: krama min familj, pyssla om min kärlek, träffa människor som jag
gillar att umgås med, gå på konsert och fylla själen med opera, äta god mat, njuta av en vacker morgon (som den idag) – helt enkelt njuta av livet.

Nöjd, glad, blank om näsan.

Nu är jag en riktig kändis

bild-19-2

Tänk – jag åker Vasaloppet och blir hyllad som en hjälte! En helsida i Sveriges största veckotidning Land.

Klicka på bilden så kan du läsa om mig på Lands webb.

Det är en fantastisk kraft i den högt älskade veckotidningen Land som har funnits i drygt 50 år. När mina kolleger på redaktionen fick höra att jag satsar på att göra en klassiker blev jag genast indragen i att ställa upp på en liten artikelserie om min utmaning. Självklart ställer jag upp på det och visst är det kul om det går att inspirera någon enstaka själ där ute att fatta modet till sig och tänka: Kan den där Helena, så kan jag!

I dag fick jag ett otroligt trevligt spontanmail från en man som läst om mig i Land och bjöd in mig att delta i Götakanalsimmet och Göta kanals triathlon! Så fantastiskt trevligt. Jag blev helt varm.

Jag upplever en spännande typ av power i kölvattnet av Vasaloppet. Det här är ett av våra finaste och säkerligen mest välkanda lopp som många respekterar, det är tydligt. Alla på jobbet har varit så nyfikna och snälla och grattat mig i mängder. Det är ju hur kul som helst och jag kan bara konstatera att jag verkligen förändrat bilden av mig själv … I april förra årets skrev jag det här inlägget

Det har helt klart hunnit rinna en hel del vatten under broarna sedan dess och jag har utvecklats mängder på det mentala planet, ritat om bilden av mig själv, inte enbart inför min omgivning, i synnerhet inför mig själv. Vilken resa …. kanske inte helt nödvändig men för mig har det betytt oerhört mycket:

Träningen, och den nivå jag ligger på nu, kommer rakt från hjärtat. Jag trivs, njuter, mår bra, känner mig stark och kompetent (bitivs) och jag älskar att ha något att streta mot. Kampen, längtan, vägen mot målet, den resan gör mig lycklig. Jag har kommit i mål några gånger i livet och då går plötsligt luften ur mig. Inte konstigt att jag trivs med triathlon – det är en oändlig källa till strävan och förbättring.

I dag hade jag en superkväll med min älskling på gymmet.  Vi studsade lite snabbt hemma, dök in på gymmet, körde 55 min activio spinning och 30 min core. En skön dusch, bastu och sedan unnade vi oss lite hämtmat. En perfekt vardagskväll. Jag njuter och känner mig så privilligierad.

Kroppen känns bra efter  Öppet Spår för en vecka sedan. Jag har spunnit 3 snälla pass och fått till två pass core. Nästa vecka ska jag köra lite hårdare igen.

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.