Helena Nimbratt

My triathlon stories

Hög på endorfiner

bild-19-kopia-1

Ett löppass och galet hög på endorfiner. Så här har jag aldrig upplevt det förut: gåshud ända från hjässan ner på vaderna. Tack kroppen! Tack älskade löpning!!

I morse kunde jag inte annat än att njuta av morgonen och längta … till banan.

Man kan kramas och man kan träna stenhårt. Båda aktiviteterna frigör endorfiner. Jag läste för en tid sedan att om man klarar att pressa sig hårdare under de hårda passen kommer man i längden belönas med större endorfinpåslag under varje träningspass. Det tar några år för kroppen att öva upp sin förmåga att producera endorfiner. Just nu verkar min kropps produktion gå på högvarv.

Visserligen har jag längtat och saknat min löpning. Jag tog Öppet Spår som ett tillfälle att inte ta ett enda löpsteg under två veckor, allt med förhoppning att bli helt fri från det onda i benet.

I går sprang jag 6 km med grym känsla i kroppen. Jag höll 5:00 tempo i snitt och upplevde att jag fick bromsa och hålla igen benen med all viljestyrka.
Redan under de första stegen kände jag att ”YES!!” nu har det hänt något och ”WOHOO” satan i gatan vad pigg och stark känsla.

Jag startade försiktigt och fortsatte progressivt, ökade långsamt och slutade på 4:40 tempo. 30 min, 6 km och det räkte inte för att komma upp i ”mycket ansträngande känsla”. Pulsen höllsig på lagom nivå. Jag har aldrig någonsin känt mig så här efter ett löppass och jag var så glad över att benet kändes okej.

Jag måste erkänna att jag skrattade smått åt mig själv när jag traskade längs Karlbergsvägen mot bussen vid Odenplan – varm och rosig om kinderna, ett lätt leende på läpparna och gåshud, uppefrån och ner plus en mild känsla som inte kan vara annat än eufori. Tack kroppen! Tack för att jag får må så bra. Tack för att jag får kraft att göra ännu fler saker som utsöndrar ännu mer endorfiner: krama min familj, pyssla om min kärlek, träffa människor som jag
gillar att umgås med, gå på konsert och fylla själen med opera, äta god mat, njuta av en vacker morgon (som den idag) – helt enkelt njuta av livet.

Nöjd, glad, blank om näsan.

6 tankar om “Hög på endorfiner

  1. Endorfiner endorfiner… får aldrig nog av dem. Man vet inte att man har dom förrän man mister dom. Förra säsnongen föll jag och bröt armen 3 veckor före IM Kalmar och blev ganska deprimerad, mest av att just endorfinerna försvann från en dag till en annan tror jag. Naturens eget godis! 😉

  2. Så utrolig deilig! at beina bare går og går og går……nå har endelig sola tittet litt frem her, og vi har mindre snø på bakken…lengter etter vår og løping UTE!
    ha en fin søndag! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.