Helena Nimbratt

My triathlon stories

Självbild i förändring

sim3

Låter du dina värderingar om dig själv styra dig och kanske rent av
begränsa dig? 

Plötsligt inser jag att jag har
värderat mig själv och mina egenskaper och låtit det bli en begränsning
för min utveckling istället för att våga, prova och sedan låta
erfarenheten sätta begränsningen.

Så  har det varit för mig i förhållande till vattnet. Jag bestämde mig någon gång för länge sedan att jag inte är en vattenmänniska och de som känner mig vet att jag är envis, för så här har livet sett ut:

  • Helena på bryggan i solen.
  • Helena på däck i båten.
  • Helena simmandes fina långsamma bröstsimlängder med torrt och fint hår och hakan högt över ytan.
  • Helena klättrandes ner för badtstegen, baklänges och långsamt.

Alla mår bra av att använda sin
intellektuella förmåga
och varför inte bara ta sig an varje ny uppgift
med syftet att göra så gott det går – att göra det bästa?
Jag har nog tänkt så i teorin. Det har blivit något helt annat i praktiken. 

För ett år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle simträna.

I dag hade jag en helkväll i simhallen igen. Tankarna om den gammla icke-vattengillande-bröstsimmaren tog kommandot över mig och jag plaskade och frustade mig fram längs bassängen i ett försök att vara under vattnet, anads ut och upp igen. Alla framsteg som jag gjorde sist var som bortblåsta men med dem i minnet fortsatte jag bara att försöka, försöka och försöka igen.

Precis som de andra träningskvällarna behöver jag nästan en hel timme innan jag lugnar ner mig, litar på min egen förmåga, blir vän med vattnet och börjar slappna av. Efter en timme börjar jag dessutom blir riktigt sur och skäller tyst ut mig själv och bestämmer mig:
– Fokus. Slappna av och tänka positiva tankar om vattnet.

Och det är då som bitarna faller på plats och jag har tagit ett litet steg framåt.

I dag har jag paddlat mig fram med armarna, försökt ta i och känna att jag får tag i vattnet.
Armtag. Neutral nacke. Andas ut. Slappna av. Lugn och fin. Upp och ta luft och så kraftiga armtag!

Never quit!
I can!

7 tankar om “Självbild i förändring

    1. Med vilja och envishet kommer man långt!

      Jag är väldigt dålig på att gå och lägga mig i tid, borde bli bättre på det, är ändå extremt morgonpigg!

  1. Klart du kan! Grymt inspirerande inlägg!
    Jag kan inte simma av andra anledningar. (Inte ett längre tag utan att få problem i alla fall). Men däremot är jag lite smågalen på sommaren när jag kan dyka från bryggor och leka med barnen i vattnet. 🙂

    Alla borde utmana sig själva så som du har gjort! 🙂
    Kram M

    1. Vad roligt att få inspirera lite. Kul att min kamp kan komma lite till nytta … Hehe … Mina stackars barn har fått tjata mig ut i vattnet var evigaste sommar. Nu kan kan de knappt tro att det är sant att jag övar crawl.
      – ÄR du helt blöt o håret OCH i ansiktet? undrar de.
      Jag ska ta med dem någon kväll när de själv inte tränar så det får se NYA simmarmamman!!! 🙂

  2. Åh va du är grym!! Du kan klara ALLT!!! 😀 Jag blir lite inspirerad nu att hoppa i plurret jag med!! Ska ju ändå simma vansbrosimmet i sommar så kanske borde simträna lite!! hehe

    1. Sara! Klart du ska hoppa i plurret du med! Det är grymt kul att lära sig crawl, även om det är svårt. Än så länge har jag bara nosat på känslan att ha kontroll över vattnet och jag längtar verkligen tills armtag, andning och kickar sitter!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© Allt material tillhör Helena Nimbratt. Citera gärna om du uppger källan. Sidan är skapad av Johan Eklöf.